För 1år sen denna månad var jag ovetande om vad som komma skall. Om några dagar har det gått 1 helt jäkla år sedan jag fick min cancerdiagnos. Jag har svårt att förstå att det faktiskt redan gått 1år. Jag har fått uppleva så otroligt mycket men jag har även fått lära mig vad som är viktigt i livet, vad man ska ta vara på och njuta lite extra av. Det visste jag inte för ett år sen. På ett sätt hatar jag denna jäkla sjukdom, hur mycket den förstört för mig och min familj. Hur många gånger jag faktiskt gråter för hur mycket stryk jag fått gå igenom. Framförallt är jag tacksam. Hur undrar ni nu? Hur fan kan cancer göra dig tacksam? Jo, jag tar verkligen vara på livet nu. Jag bryr mig mer om mina vänner och min familj. Jag är mer noga med vad jag faktiskt stoppar i mig, jag tar inget för givet längre. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Förutom att jag hatar cancer och upplevt vilken tragedi den skapar så är jag en jävla kämpe. Jag försöker hylla mig själv och min kropp som faktiskt, helt otroligt nog gjort så jag överlevt och som gör att jag ligger i sängen just nu, bredvid min dotter och bredvid min sambo. Jag har fått mitt liv tillbaka efter ett helvettes år.

Visst jag har mycket biverkningar ännu så som sterililitet, klimakteriebesvär, trötthet, daglig mensvärk, tarmar som lever sitt eget liv och en något förlorad sexlust men det är ju ingenting jämför med hur det var för ett år sen när jag hade en tumör som spridit sig lite överallt. Jag lever och det är huvudsaken!